Cirkuskonster

Bichon havanais är en väldigt lättlärd ras. Mina hundar kan massor av cirkuskonster, som att stå på bakbenen, snurra runt och räcka vacker tass. När jag tränar konster brukar jag använda mig av en klicker. Med klickern kan man vara väldigt precis i sin belöning, och det underlättar när man söker efter ett speciellt beteende.

För att hunden ska förstå vad klickern är måste man först ”klicka in” den. Det gör man genom att man ger den godis samtidigt som man klickar. När hunden förstår att klickern betyder att belöning väntar, kan man använda den som ett verktyg i sin träning. Om jag till exempel ska lära min hund att slicka sig runt munnen på kommando, behöver jag kunna säga till exakt när hunden gör rätt. Att slicka sig runt munnen tar bara någon sekund, och det är inte lätt att hinna belöna exakt i den sekunden. Om hunden vet vad klicket betyder kommer den snart att koppla ihop beteendet den utförde när man klickade med belöning, vilket gör att den kommer att upprepa beteendet. Det är självklart viktigt att klicket alltid följs av belöning. Själva klicket i sig är aldrig belöning, utan bara ett ljud som visar att belöning väntar.

Just nu håller jag på att försöka lära Sixten att stå på frambenen. Till hjälp kan man ta en soffa eller säng, som hunden får backa upp emot. Soffor är nog bäst, eftersom de är av tyg och gör att hunden inte glider. Jag har flyttat undan vårt soffbord för att få mer plats, och Sixten verkar förstå ganska snabbt. Vi har kommit så långt att han backar mot soffan och lyfter på bakbenet. Att träna med klicker betyder att man klickar för varje litet framsteg. Det går åt en del godis, så man får se till att man inte tränar för mycket. Korta pass är även bäst, så att hunden inte tappar koncentrationen.

Agilityträning med hundarna

Idag blev det lite agilityträning i trädgården. Affe och Sixten älskar agility. På gården har vi själva byggt hopphinder, slalompinnar, gungbräda och A-hinder. Tunnlar har jag köpt, för de är inte så lätta att tillverka själv.

Just nu håller jag på att försöka få Affe att förstå poängen med slalom. Det finns några olika metoder för att lära in slalom, och jag har valt att använda så kallade slalombågar. Det är alltså bågar som sitter på pinnarna, så att hunden kan följa dem som en bana. Det är dock inte helt lätt, och Affe brukar ibland hoppa över eller krypa under bågarna.

Sixten lärde sig slalom med slalombågar, så jag hoppas att Affe också kommer att göra det snart. Affe är väldigt lättlärd, men han har alldeles för mycket energi och blir därför slarvig. Sixten är lugnare och gör saker mer metodiskt. Honom måste man ibland peppa för att öka farten, och Affe får man dämpa. De som tror att bichon havanais är hundar som bara ligger i soffor och ser söta ut har inte träffat Affe!

Hopphindren är konstruerade så att de kan rivas. Det är väldigt viktigt, eftersom hundarna annars kan skada sig om de hoppar fel. A-hindret byggde vi av ett soffbord. Det är inte så stort, men det räcker för mina små hundar. Tunnlarna är en favorit både hos Affe och Sixten. De springer glatt igenom med full fart, även i den platta tunneln som vissa hundar kan ha problem med eftersom man inte ser utgången.

Ikväll blir det mys med film och godis i soffan. Godiset är till oss tvåbenta. Hundarna får smaskiga ben att tugga på istället, men de får de göra någon annanstans än i min soffa.

Skogspromenad

På förmiddagen tog jag en härlig skogspromenad med Affe och Sixten. Vi var alldeles ensamma och vädret var lite kyligt men skönt. Hundarna fick springa runt och nosa som de ville, och jag gick och njöt av naturen. Vi såg en hare vid ett tillfälle, och Affe som är väldigt nyfiken försökte springa dit och titta, men han vände direkt när jag ropade på honom. Han har ingen jaktlust, men han är som sagt väldigt nyfiken, och han är ju fortfarande ung också. Sixten bryr sig inte om harar alls. Han kan titta på dem, men sedan fortsätter han med annat.

Vi stannade till lite i en glänta där hundarna fick söka godis i mossan. Det är verkligen roligt att se hur de arbetar sig fram med luktsinnet, och hittar de små godisbitarna. Affe har dock inte lärt sig att stanna kvar när jag lägger ut godiset än, så jag är tvungen att koppla honom vid ett träd när jag gör det. Sixten sitter snällt kvar och väntar på sitt ”varsågod”. När de hade sökt färdigt lekte vi lite skogsagility. Det går ut på att hundarna ska hoppa upp på stenar och stubbar, och krypa under eller gå balansgång på omkullfallna stammar. Sådana övningar är bra för att träna upp hundarnas kroppskontroll, men man får passa sig när det är blött ute så att de inte halkar och gör illa sig.

Nu sitter jag med en kopp kaffe och en hund på var sida i min nya soffa. De sover efter skogsäventyret, och jag passar på att surfa lite på nätet. Det är så smidigt att ha en bärbar dator, som man kan ha med sig i säng och soffor. Jag har ett underlägg med fläktar i för att det inte ska bli för varmt åt benen, och soffbord är ju perfekt att lägga upp fötterna på. Fast nu när jag har en soffa med divan behöver jag inte längre lägga fötterna på soffbordet. Behöver jag nämna att jag är riktigt nöjd med min nya soffa?

Min nya soffa

Min nya soffa!